Våga!

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora en bit av sin själ.

Har precis klättrat i berg..., ja ni hörde rätt. En 30-årig, smått överviktigt småbarnsmamma som vanligtvis är väldigt jordnära vågade sig upp i bergen!

Fast nu ska vi inte överdriva, eftersom jag inte hade styrkan att klättra så högt så var det väl inte direkt upp i bergen jag klättrade, utan snarare 10-15 meter som högst. Jag är rätt nöjd ändå. Hade velat klara lite mer, men man får väl inse sina begränsningar. De leder som vi klättrade på ligger på 6 på en 10-gradig skala, så det var svårt för mig som är absolut nybörjare.

Jag visste att jag skulle ångra om jag inte provade när vi nu ändå är på Thailands klätterö nr 1 och därför bestämde jag mig. Har precis läst ut en toppenbra bok och däri fanns även ordspråket ovanför och det stämmer så otroligt bra!

Men ärligt talat var det mest det faktum att jag hatar att vara mesig och att jag inte vill fånga mig själv i ett stereotypt förhållande. Kan Molle så kan jag också. Plus att jag velat prova klättring länge för att det ser så kul ut!

Och det var det, jättekul verkligen. Inte ett dugg läskigt med höjden, inte heller när man hänger och åker ner med repet. Blev bara lite förbannad att jag inte klarade mer. Tur att jag ska börja gymma igen när jag kommer hem! Och prova klättring inomhus också. Tror nog Molle vill följa med också!

 

Klippklättring

Idag testade jag klippklättring för första gången. Riktig kul och absolut något jag vill göra igen, men oj, vilka trötta armar det blev. När jag satt och åt efteråt fick jag kramp i pekfingret hehe. Det har jag aldrig fått innan…

Jag och en tjej följde med vår instruktör till klippan vi skulle klättra på. Här på Railay är klättring lika vanligt som dykning är på Koh Tao, dvs i stort sett alla gör det. Kalkstensklipporna här erbjuder enormt många klättringsleder, tydligen ska det finnas över 700 i varierande svårighetsgrad och antalet klätterskolor är nästan fler än man kan räkna.

Vi kom fram efter en kort promenad och jag fick en kort instruktion hur man skulle fästa repet som hindrar mig från att falla i selen runt midjan, sen var det bara att börja klättra. Vi började med en enkel klippa på kanske 5 meter. Inga problem, men det var lite otäckt att släppa taget och låta sig firas ner när man väl kommit upp.

Därefter fortsatte vi med 4 klättringar till med ökande svårighetsgrad, varav den sista var för svår för mig. Ungefär dubbelt så hög som de andra klättringarna, runt 30 meter och jag fastnade på sista 8 meterna för att jag inte lyckades ta mig förbi en svår passage. Irriterande, men ok, då finns det en utmaning nästa gång. För en nästa gång blir det absolut, kanske redan på söndag.

Efter 2 klättringar kom Sofie med barnen och jag blev lite extra nervös av någon anledning, men det var himla skönt att ha dom där som ett extra stöd och efter sista klättring kom Oliver fram med en vattenflaska till mig när jag kommit ner och gav mig en high-five, underbart!

Grillbuffé

Idag har vi haft en härlig dag. Förmiddagen var pool, slappning och lite träning. Efter lunchen blev det den vanliga efter-lunchen-vilan. När alla vilat färdigt gick vi en sväng bort till paradisstranden som finns här. Man kommer dit genom att gå under/vid sidan av ett av de stora kalkstensklipporna som finns här, sticker upp hundratals meter. Riktigt häftigt!
När man kommer fram till stranden hänger kalkstensklippan över en nästan som en stor grotta och en strand med fantastisk sand breder ut sig. Ute i havet ser man båtar blandat med kalkstensklippor som sticker upp.
Vi hade inte med kameran den här gången, men går snart dit igen och ska då visa hur underbart det är där.

Efter att ha njutit av stranden började det bli mörkt så vi gick till restaurangen vi brukar gå till. Ikväll njöt vi av deras grillbuffé. VI tog ett stort grillspett med kyckling, majs, paprika, lök och tomat och ett par små spett med jordnötskyckling. TIll detta tog vi en stor grillad majskolv och sedan fanns det en stor salladsbuffé. Sofie tog en mangoshake och jag tog en kokosshake att dricka. RIktigt gott och kändes lite lyxigt. Proppmätta gick vi sedan tillbaka till vår bungalow och lekte med barnen innan det var dags att sova.

Oliver och Bellas - världens sötaste syskon

Vissa dagar är våra små minigrisar världens sötaste mot varandra. Igår var en sån dag och då njöt vi för fulla muggar, för vem vet när nästa dag kommer...!

Oliver gav Bella kokoskex, helt spontant. Han hämtade hinken och badringen åt henne utan protester. Inget bråk, bara lek i stort sett hela dagen. De sov lunch bredvid varandra, Bella med benen över Olivers ben.

Igår kväll hade jag ett litet samtal med Oliver om att det faktiskt inte är roligt alls när han svarar "jag älskar inte dig" när jag säger "God natt Oliver, jag älskar dig". Strax efter det skulle Bella sova och vinkade god natt till Oliver och Andreas och då sa Oliver "jag älskar dig" till Bella och det var så fint! Bellan som har lärt sig att härma de flesta ord nu, svarade Oliver med samma ord, om än lite svårtydda, men med samma melodi i rösten och några stavelser är väldigt lika.

Bella övar för fullt på att prata nu och kan säga allt, men på sitt eget vis. Riktiga ord som hon säger nu är bl.a. lampa, vatten, bada och krabba. Hon kan även prata lite Thai, tuktuk och kap-un-kaa!!

Lille globetrotter-Oliver kan förutom tuktuk och kap-un-kap säga thank you, yes, no, god morning, sawadee-kap och byebye. Han pratar även om Thailand, Koh Lanta, Koh Mook och Koh Lipe. Han pladdrar hela tiden om allt som har hänt och kommer ihåg småsaker som vi absolut inte trodde han kom ihåg. Alla olika ställen kommer han ihåg genom hur poolen var eller vilka djur som fanns där. T.ex krabbpoolen på Lanta, Eremitkräftorna på Koh Mook, tornen i Kuala Lumpur.

Igår premiärbadade Oliver med sina nya armpuffar. Först fick han lite panik av att de satt fast på armarna, men Bella gillade dem och modig som hon är provade hon först. Sen vågade Oliver också och nu simmar han runt även på det djupa i poolen med sina puffar.

För övrigt mår båda barnen bra nu, men är båda lite förkylda. Bellas höstblåsor är i stort sett borta och Oliver, som också fick en liten släng, har inga märken alls kvar.

Oliver pratar ofta om sina kompisar hemma och älskar att kolla på foton på familj och vänner på datorn. Alla kompisar är välkomna på 3-årskalas när vi kommer hem! Ses då!