Jag vill helst inte tänka på det för mycket, då blir jag så nervös att jag får ont i magen. Mest för att jag aldrig varit hemifrån så länge förut och för alla otäcka farliga saker som kubmaneter och....ja, det är väl mest kubmaneterna jag oroar mig för egentligen. Och det faktum att vi aldrig får släppa blicken på barnen en sekund.
Ska anstränga mig ordentligt de här sista dagarna för att bara få bilder som de här i huvudet istället!
Vet ju att det är de känslorna som kommer översvämma oss när vi väl är där!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar