Snorkelutflykt

Igår var det tidig uppstigning, närmare bestämt vid halv sju och strax efter sju blev vi upphämtade vid Sonyas med songthaew (pickup med sittplatser på flaket).  I hamnen i Saladan väntade dykbåten från Blue Planet Divers med 3 stereotypa australiensiska dykare/surfare som guider ombord tillsammans med ett gäng thaibesättningsmän. Luke, Ben och Kev (alla dessutom med Billabongshorts, tatueringar och skäggstubb, hahaha) körde infomöte innan vi drog iväg på vad vi hoppades skulle bli en lugn båtresa med fantastisk snorkling. Men när vi lämnat den stilla hamnviken började det gunga rejält trots att vågorna bara var meterhöga och flera av oss ungefär 10 passagerarna mådde rejält illa trots att vi fått åksjuketabletter innan avfärd. Mia och Oliver var inte särskilt pigga och stackars lille Oliver kräktes flera gånger innan han deckade och sov i vagnen nästan hela återstoden av resan, vilket var skönt både för honom och oss. Bella påverkades inte ett dugg och var mestadels glad och pigg. T.o.m besättningsmännen fick bära henne ett tag medan jag och Molle snorklade.

Under resan ut till öarna satt jag, Molle, Oliver och Bella längst fram på båten på mjuka madrasser och tittade ut över havet. Efter en stund började det dyka upp maneter som blev fler och fler. Till slut var havet fyllt av stora maneter, flera decimeter i diameter.

Vi stannade vid 2 små öar, Koh Bida, precis söder om Phi Phi-öarna och snorklingen var jättebra. Molle och Mia såg en haj (black-tip reef shark) och jag och Mia såg en svartvitrandig sjöorm. Calle, som gjorde ett par korta premiärsnorklingar eftersom han tyckte det var rätt obehagligt, tyckte att trumpetfiskarna som simmade runt nära ytan var roliga. Annars var det de vanliga fiskarna som rörde sig runt revet plus en och annan sjöstjärna. Vi hade hoppats på att få se en clownfisk (Nemo) eftersom det fanns många härliga anemoner, men det fick vi tyvärr inte. Även om det var ett fint rev, måste jag säga att både Bamboo Island och Similan Islands rev fortfarande ligger på topp och är svårslagna. Tror att jag blev bortskämd med några av de finaste snorkelplatser i världen då. Hursomhelst fick jag och Molle snorkla tillsammans en halvtimme och vi hade jättekul och fotade loss med den nya kameran.

   

Båtresan hem blev mycket lugnare och när vi steg iland blev Oliver sig själv igen och ville ha glass och klubba. Han åt som en häst på kvällen och tog igen sig efter en tuff dag. Vi tog en taxi hem igår kväll (500 m)…trötta på att vada genom vattenpölar. Jag har dessutom redan ramlat 2 ggr i lerpölar och rivit upp ena smalbenet. Första gången hade jag Oliver på axlarna och andra gången Bella i famnen. Livsfarligt att gå med flipflops i lera… Inatt och imorse regnade det fortfarande, men sen klarnade det och jag och Mia pressade faktiskt i solstolar för första gången. Måste bli bruuuna!! Men jag har ju mer än 9 veckor till på mig, haha!

Resten av dagen har jag och Bella badat i poolen och de andra åkte till Saladan för att shoppa loss. Molle fyndade ett par Diesel-flipflops för 240 baht (60 kronor).

Kvällen har vi spenderat på Sonyas i vanlig ordning. Oliver kan säga “kap kun kap” (tack) och “sawadee kap” (hej) och Luk, hans syster och mamma (personalen på Sonyas) är överförtjusta. De matade barnen med friterad kyckling ikväll och verkar gilla barnen väldigt mycket. Oliver får titta på barnprogram på YouTube på en av deras datorer varje kväll gratis och Bella springer runt med systern överallt på restaurangen, även in i deras eget hus. Det stämmer verkligen att Thailändare älskar barn!

Imorgon ska vi rida på elefanter!

So long/ Sofie